2012-12-05

Tisdag morgon

Okej, nu gör vi såhär! På tisdag har jag min sista morgonjympa för den här terminen.

Det bör upplevas!! Chocken av den tidiga timmen, bristen på balans eftersom man inte riktigt "kommit igång", John Blund som klibbar sig kvar i ögonen och självklart den härliga träningsglädjen. Och tillsist, den fantastiska hungern som infinner sig efteråt!!

Det vore så roligt om vi blev fler än 5-6 tappra själar så om du bestämmer dig NU för att hänga på så kan du hinna både ändra dig och ändra tillbaka dig igen så att det liksom är gjort på tisdag morgon och klockan ringer. Du hinner prata med chefen, ta ut en semesterdag, förvarna om att du flexar in senare eller ta ut komptimmar, be den andra hälften eller grannen att lämna barnen på dagis och sen... Sen är det bara att tokpeppa!! Och tänka på de härliga skumtomtarna jag lovar att bjuda på efter avklarat pass i den arla morgonstunden.

7:00. Välkomna!

2012-12-02

Julmat och tankar om trötthet och jobb

Vi har varit på julbord ikväll med släkten. Jag är hysteriskt mätt trots att jag tycker att jag är bra på att ta lite av allt eftersom jag vet att det blir mycket i slutändan. Fast egentligen borde man skippa godiset på slutet, det lägger sig alltid som en tung kork över allt i magen på slutet och så blir man mer än proppmätt.

Klockan är inte mer än nio och jag har redan lagt mig. Trots att jag sover minst åtta timmar när jag är ledig är jag ändå jättetrött. Så jag kommer säkert somna så fort jag lägger mobilen ifrån mig och slutat skriva. Min chef säger att det är hösten men nu är väl ändå hösten över tycker jag. Det är ju t.o.m snö och snart vänder det ju. Borde ju piggna till då...

Det är i vilket fall som helst skönt att det är december nu i alla fall. Om en månad slutar jag min tjänst och vet ni, det ska bli så himla skönt. Jag kan inte nog poängtera det. Jag längtar verkligen efter att få ett arbete som känns utvecklande och meningsfullt på ett annat vis än mitt nuvarande. Och det kommer jag ju få sedan. Jag är så glad att allting löst sig, det som känts så mörk. Men nervositeten börjar redan göra sig påmind ;)




2012-12-01

Kärlekens fem språk

Det finns en bok som heter Kärlekens fem språk. Två olika versioner finns det, dels för den som lever ensam och för den som är i en relation men böckerna är väldigt snarlika. Grundtanken är densamma.

Böckerna handlar i alla fall om att var och en har ett kärleksspråk och det finns fem sådana. Det var längesen jag läste boken men i kort kan man beskriva språken såhär:
* tjänster - man visar sin kärlek genom att göra saker för en annan människa
* fysiskt - man visar sin kärlek genom att ta på en annan människa
* gåvor - man visar sin kärlek genom att ge gåvor till en annan människa
* verbalt - man visar sin kärlek genom att prata med en annan människa
* umgänge - man visar sin kärlek genom att umgås med en annan människa

Var och en har mer utav ett eller två av språken och det är på det viset man ger kärlek men också tar emot kärlek på och känner sig älskad.

Jag tror jag skrivit om boken förut så nu till min egentliga tanke. Mitt kärleksspråk är helt klart gåvor eller tjänster. Jag tycker om att ge bort presenter och jag tycker det är viktigt, framförallt vid födelsedagar eller nu när det börjar närma sig jul. Antagligen är det därför jag både gillar julafton och att fylla år. Det behöver inte vara stora grejer men jag vill gärna ge bort något. Mitt eviga stickande är t.ex en sådan grej, jag visar min uppskattning och omtanke genom att ge bort en liten knagglig tröja men tanken bakom är mycket större. Och jag är mån om att hjälpa till, ställa upp, fixa och dona utan för mycket krusiduller emellanåt för att jag på så sätt vill visa min kärlek. Jag har minst av det fysiska språket, jag får panik av när folk klänger på mig eller hänger på mig eller ska sitta oerhört nära. Det är det värsta jag vet men då får jag självklart jobba på det språket.

På samma sätt som jag gillar att ge bort saker älskar jag att FÅ presenter eller att någon GÖR något för mig. Kanske hjälper mig med att laga något eller fixa någon grej. Framförallt när det är oväntat. Då känner jag mig uppskattad och älskad. Och på samma sätt kan jag bli väldigt ledsen om jag ber om hjälp och det inte blir så. Då kan jag bli oerhört förvirrad, ledsen och besviken och känna mig rent av värdelös.

När jag lärde mig om dehär kärleksspråken blev det jättetydligt för mig att jag alltid haft dessa språken i mig. Men samtidigt funderar jag på, är jag girig? Är man t.ex mer bortskämd bara för att man gillar presenter och tjänster? Det är ju inte så att jag inte gillar att umgås men det gör inte att jag känner mig mer uppskattad. Vad är det som gör att vissa får det ena språket och andra ett annat?

Jag vet verkligen inte, har inte ens en teori. Men jag tror att det stämmer att man har sitt språk. Och i och med kunskapen om det kan man bli mer medveten om hur man ska få sina relationer runt sig att funka. Ett givande och tagande liksom. Det kvittar hur mycket presenter jag ger Jonas om det inte är hans språk ju.

Nåja. Vad säger ni? Tror ni att det kan ligga något i idén med boken? Varför får vissa ett språk och inte andra? Kan man byta under livet eller har man samma tills man blir gammal?

Och nej, det här är inget fjäskande efter presenter utan ett resonemang. Tillsist, idag har jag gjort julgodis. Det första jag tänkte när jag började göra det var att det här ska jag ge bort till någon. Ska bara komma på vem. Men där har vi det igen, mitt språk.