Den där regniga söndagen senare...

Glöm allt jag skrev tidigare. Att jobba regniga söndagar är inte, jag repeterar - INTE!!, bra sysselsättning. Den här dagen kommer gå till historien som en av de besvärligaste i mannaminne.

Krånglande kassasystem är inget festligt alls. Inte på vardagarna och definitivt inte på helgerna när inte en endaste support har öppet. En skvätt lätt missnöjda kunder som drabbas av de ickefungerande systemet och arbetet blir på topp. Om man nu tillverkar eller supportar med kassasystem, då får man ju faktiskt vara tillgänglig när kassorna används. Alltså även efter 16-tiden och på helgerna. Det är ju klart som korvspa!! Idiotlätt är det ju att begripa. Lätt i teorin, skitbesvärligt i praktiken...

Så nu är jag hemma, färdigtränad och ska gräva mig långt ner i soffan och toknjuta av att den här dagen är över.

Jag är i alla fall väldigt trevlig på jobbet, det kan man inte säga något annat om i alla fall. Trots besvärliga mekanismer. Om jag någon gång har en butik ska jag använda mig av en gammal kassaapparat och bara ta kontanter. En sådan man drar i någon spak här och var och som säger pling när lådan far ut. Hmpf..

Regnig söndag

Yeyy, vilket väder! Så friskt och härligt och höstligt och... blött. Så jag ska jobba. Perfekt underhållning för ska vi gå på statistiken från de senaste två dagarna så har det vart tokmycket att göra. Knökfullt. Och då går dagen fort. Till viss del tackar vi nog Expert för det.

Ska strax förflytta mig från toan, (likt en småbarnsmorsa är jag otroligt effektiv och förenar nytta med nöje så att säga), och bege mig. Tänkte bara uppdatera om att igår var de tre månader sen vi gifte oss. Ett kvartal lagt till handlingarna. De känns stort och länge och så vidare. Nu tar vi oss an nästa.

Jahaja, hejdådå! Fin dag på're!

Hur saker och ting förändras med tiden

För fem år sedan när jag började gå till kyrkan blev jag medbjuden på pizza en kväll efter mötet. Jag sa att jag inte kunde. Egentligen ville jag inte, jag var livrädd. För "kyrkmänniskor", nya bekantskaper och jag kände mig så liten. Ville absolut inte umgås med någon. Ändå längtade jag så efter att få lära känna folk.

Tiden gick, jag nekade ganska ofta till att följa med någonstans om jag blev erbjuden. Och om jag följde med satt jag alltid och grubblade på hur jag enklast skulle kunna komma därifrån på ett naturligt sätt. Om jag sa si eller så, skulle de titta konstigt på mig då, skulle det bli tyst och märkligt... Sen blev jag plötsligt ihop med Jonas och jag kunde hänga på honom. Om jag inte kände någon annan kände jag åtminstone honom.

Det här med att känna folk och känna sig trygg bland andra människor har alltid varit viktigt för mig. Mest i sociala sammanhang. Att "hänga" gör jag bara inte om jag inte vet med mig att jag faktiskt känner folk.

Ikväll har vi haft romantiska klubben igen som tidigare nämnt. Och jag är tacksam att jag idag vågar umgås med människor på egen hand, vare sig Jonas är med eller ej. För ett par år sedan hade det aldrig varit ens ett alternativ. Och jag är tacksam och glad över hur saker och ting blir naturligt, hur man så småningom övergår från bekantskap till vänskap. Det är fint.

Så många gånger jag bett om vänner och så kan man plötsligt konstatera att "jo, nu har man dem nog". Vänner, kompisar och bekanta i en salig röra. Men det största steget för mig är att jag vågar umgås utan ett skyddsnät.

Romantiska klubben del tre

Det är dags för Romantiska Klubben ikväll igen. Den här gången är vi här hemma hos mig och temat är "snittar och frisyrer". Var och en gör alltså en sorts snittar och så har vi knytis kan man säga. Därefter ska vi pröva oss fram och göra olika frisyrer och liknande.

Jag gick lös på den här grejen med snittar, det var väldigt roligt och det slutade med att de står fyra sorters snittar i kylen nu. Plus miniefterrätter a'la snittstuk. Det här blir nog en trevlig kväll.

Dagens i-landsproblem

Vårt hem förvandlades till ett bageri idag. Likt en husmor i storrutigt förkläde tog jag mig an ett brödbak. Det blev:

A: grova thekakor, en del blev riktigt snygga och resten ser ut som fattiga tunna små överkörda plättar där jästen missade sin uppgift.

B: två surdegslimpor som efter lite jäsning och misslyckad behandling av mig fick klumpas ihop i en stackars liten hög. Det jäste inte mer sen. Plus en baguetteliknande sak som blev lika platt och ledsen som majoriteten av thekakorna.

Ruggigt bra brödrecept mottages gärna. Alternativt att någon kommer hem och bakar åt mig!

Jag hade pass ikväll också, vi va 35 st. Kors i min lilla låda vad mycket folk. Och som vi svettades.

Ikväll hade jag tänkt se Beck också men en sak kan jag konstatera efter att jag lagt mig utan att se klart slutet.
Gamla Beck - bra grejer!
Nya Beck - det var bättre förr...

Ett-fördriva-tiden-tips

Idag börjar jag jobba vid två. Att jobba eftermiddag kan vara det mest meningslösa som finns, det är ganska svårt att få gjort något vettigt innan jag åker och väl på jobbet känns det alltid trögt att komma igång. Fast att jobba 10-20 är nog ännu värre för då hinner man INGENTING varken efter eller innan.

Nåväl, jag har hunnit träna i alla fall, det är väl dagens grej vilket resulterat i enorm hunger så nu kommer jag gå runt och gnälla likt en svältande gnu fastän jag äter allt jag kommer över.

Ett tips också, säga vad man vill om Blondinbella men kreativ är hon åtminstone. Jag läser hennes blogg mer eller mindre, ibland blir jag otroligt provocerad och tänker att nu ska jag inte läsa mer medan jag nästa stund tycker att så himla pjåkig är hon nog inte ändå. Kollade på en av hennes föreläsningar idag, det finns en länk på hennes blogg, och hon är smart. Sjukt kreativ och duktig på de hon gör - och när jag blir sådär provocerad är det en del av hennes affärsidé. Inte dumt alls. Jag kände mig faktiskt inspirerad efteråt, inte till att bli världens entreprenör och tjäna multum men till att saker och ting är inte alltid omöjligt. Så ett tips om ni har mycket tid och dåligt med saker att göra, kolla klippet på hennes blogg.

Tjipp å hej

Gör om, gör rätt...

Ikväll är jag bra ambitiös. Har repat upp halva pippitröjan jag gjorde. Nog vart de okej, problemet var bara att huvudöppningen var så liten så den vore omöjlig att få på sig. Så har jag nu gjort en tröja är det ju lika bra att den går att använda också. Så då blir det att göra om och göra rätt, hur segt det än är.

Nej!

Sen drygt ett år tillbaka, alltså ens innan min utbildning var klar, har jag fått komma på intervjuer för olika butikschefsjobb jag sökt. Någon har sett mig i högen av ansökningar som kommit in och tyckt att hon kanske vore bra. På den senaste intervjun var det 1200 som hade sökt. Vi var sju uttagna. Det i sig tycker jag är bra för något i mitt CV måste vara bra då.

Jag har inte räknat hur många intervjuer jag varit på men jag har alltid lärt mig något på dem och börjar känna mig bra på dehär med att berätta om bra och dåliga egenskaper och allt vad det är.

Hittills har jag bara fått ett "tack men nej tack!" Jag frågar dem alltid vad jag faller på då och jag får alltid svaret för lite erfarenhet. Om det stämmer vet jag inte men det gör mig upprörd och ledsen. För hur ska man kunna få erfarenhet och visa att man kan om man inte får försöka?!

Jag vet att jag skulle vara en bra chef och ledare. Jag skulle vara ärlig men rättvis, ödmjuk, uppmärksam, uppmuntrande, effektiv... Jag tror verkligen att jag skulle vara bra. Att jag skulle var duktig. Men den enda erfarenheten jag har är i teorin och i dagsläget verkar det inte vara prio ett i handeln.

Om man nu tycker att "lilla gumman, du är 25 och kan inte tro att du ska bli chef med en gång" så tycker nog jag att jo, det kan man! Annars skulle jag ju inte läst till det. Jag tror inte att det alltid sitter i åldern. Och för mig är det så mycket mer än att vara den som bestämmer. Jag vill vara den som får en arbetsgrupp att växa och utvecklas och ha kul på sitt jobb genom ett tydligt ledarskap.

Ibland känner jag dock att jag måste misslyckas fatalt eftersom jag får gå på intervju efter intervju men att det aldrig blir något mer. Något grovt fel kanske jag gör som jag inte är medveten om hur mycket jag än talar om mina fördelar och fantastiska sidor. Som ikväll, än en gång ett tack, men nej tack! Jag gråter, grubblar, undrar hur jag ska kunna orka gå till jobbet imorrn, gråter lite till av ren frustration. Sen försöker jag tänka att det var väl inte meningen att jag skulle arbeta där och att nu är jag lite närmare den intervju som får ett positivt svar. Fastän att det känns så avlägset...

Men jag vill så gärna visa att jag kan, för jag vet att jag kan!! Med eller utan praktisk erfarenhet. Jag har massor av kunskap jag bara vill spruta ur mig! Jag var ju ändå en av sju av 1200, varför blev jag inte nummer ett!?!!

En bra mycket snofsigare bil

Jag tror jag måste bestämma mig för ett ordentligt tema till den här bloggen, annars skriver jag bara när jag antingen råkat ta en bild under dagen eller när det hänt något extraordinärt. Vad vill ni som faktiskt läser helst läsa om? Ni som bor långt bort och ni som bor nära? Er som jag känner och er som jag inte känner? Vad är mest intressant. Kom gärna med relevanta förslag för annars lägger jag nog bara ner tillslut eftersom det blir för oorganiserat. Det är synd att jag inte har något ordentligt intresse men det har alltid varit så med mig, jag gillar olika grejer i olika perioder men aldrig så mycket att jag lär mig allt om ett ämne eller ägnar mig åt det hela tiden. Jag kan inte ens allt om schlager vilket man stundtals kanske kan tro... Vad vet jag. Jag gillar ju dock att skriva men det hjälper inte riktigt hela vägen om man inte har något att skriva om.

Men som sagt, förslag mottages gärna. Tills dess blir det ett inlägg i kategorin bilder jag tagit idag.

Vi har vaxat, tvättat och städat bilarna. Min blev väldigt tjusig, men det är ganska lätt ordnat. En tvätt gör liksom under för den bara. Jonas fick köra tröska också. Eller åka med i alla fall. När vi träffades berättade han att när han var liten ville han bli en sådan som körde tröska, alltså bonde, när han blev stor. Nu vart det väl inte så men han gifte sig ju med en bonntös så tröska blev det kört ändå. Och här kommer så dedär bilderna...