Gårdagen spenderades på Liseberg. Har inte varit där på flera år så jag hade glömt av vad lattjo i bollen man blev av lite karusellåkande. Jag vågar nog påstå att jag åker det mesta, åtminstone med någon slags skräckblandad förtjusning. Det är lite som när man inte får göra något men prövar ändå. Lite samma känsla har jag inför olika åkattraktioner, jag vill inte men jag prövar ändå. Men jag är inte särskilt rädd för höjder och fart, mest är jag livrädd för att allt ska braka sönder och jag ska flyga all världens väg i vad jag för tillfället är fastspänd i. Jag kom på mig själv med att granska muttrar och skruvar och rycka i kedjor för att kontrollera så att allt satt som det ska. Det gjorde det till min paranoida sidas stora glädje.
Dessutom såg jag Nicke Borg. Han var jättekort. Jag försökte ivrigt tala om för Sara att han varit melodifestivalfinalist men hon verkade inte tycka att det var lika fantastiskt som jag. Hmm...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar